Dagboksanteckning 1/3-13

”Första gången jag spelade var hemma hos pappa i Stjärnhov. Pappa skulle ut på en promenad och lämnade mig hemma. Jag var lite förvånad då det var något väldigt ovanligt till skillnad från när jag var hemma i Nyköping. Jag trodde inte att det gick att spela så stora spel på en dator. Men det var stort och mäktigt och spännande på samma gång! Jag hade aldrig varit med om något liknande förut! Det var en massa märkliga varelser i detta spel som man skulle döda. Och de transformerades dit med hjälp av en enorm gul diamant, och då var det bara att fly därifrån för att ta sig till den största av monstrena i rymden som var deras ledare för att döda den för gott. Det var ett spel som fascinerade mig, men jag gillade även alla andra spel som jag spelade. Det kunde handla om tv-spel där äventyret var huvudämnet. De var fulla av skarpa färger där det skulle gå snabbt och där man skulle få många poäng. Det var lustfyllda färger och roliga belöningar. Men även om det gick snabbt och man fick många poäng så blev jag ofta otålig när jag dog för det mesta och då det nästan var för enkelt för spela spelen vissa gånger. Dessutom störde färgerna mig en del, men jag kunde ändå inte låta bli att spela eftersom det blev som ett annat avbrott från vardagen.
För vardagen var grå. Jag bodde i Brandkär i ett höghus i Nyköping med mamma och hennes dåvarande man som jag inte visste så mycket om just då.”